Morgonmys!

Den dagen jag fick min skatt...

Det var längesedan jag skrev.. Har haft lite fullt upp sen Noelia föddes så har inte riktigt orkat eller haft lust att skriva något. Men nu känner jag att jag börjar få inspirationen tillbaka, vilket är kul för den har inte infunnit sig på över ett år egentligen. Nu cirkulerar varenda vaken sekund kring vår lilla prinsessa så det kommer mest handla om våra dagar och vad vi har för oss. Tänkte vell börja dela med mig om dagen som förändrade mitt liv.. Den dagen hon föddes!

Mina värkar började natten mellan måndag, tisdag. Kan för mitt liv inte minnas hur en värk känns nu så här i efterhand men ont gör det kan jag ju lova. Värkarna höll i sig och på torsdagen hade jag inte sovit mer än kanske två timmar sedan måndag natt. Så vi åkte in på kontroll på Karolinska där Solle undersökte och fastslog att jag var öppen två och utplånad livmodertapp. Hon gjorde en hinnsvepning vilket är bland det smärtsammaste jag varit med om och sen fick jag med mig en sovdos hem. Då värkarna inte blev tättare tog jag dosen innan jag skulle lägga mig för kvällen då det ska slå bort värkarna ett par timmar och ta bort smärta så man får sova lite. 

Givetvis hjälpte inte detta på mig så på fredag morgon efter fyra nätter utan sömn och konstant smärta från värkarna ringde jag in till Danderyd och förklarade läget. Det sa åt mig att komma in på kontroll och att beroende på hur öppen jag var så skulle jag få stanna. 

Vi åkte in och fick då veta att jag var öppen två fortfarande men efter ytterligare en hinnsvepning var jag öppen fyra och fick stanna. Det ville ge mig ytterligare en sovdos men helt ärligt kändes det rör onödigt då den dagen innan inte funkat på mig. Men det envisades för att det inte fanns plats på förlossningen så dom ville inte sätta igång mig. 

Efter flera timmar blev det äntligen en plats ledig på förlossningen och vi fick åka ner. Tanken var att dom skulle spräcka hinnorna och ge mig värkstimulerande dropp. Detta tyckte barnmorskan var onödigt då hon tyckte det var bättre om det kom igång av sig skälvt.

Efter flera timmar började dom äntligen förstå att vår lilla skatt inte tänkte komma ut utan lite hjälp. Så först tog dom hål på hinnorna och några timmar senare fick jag äntligen det värkstimulerande droppet. Mitt i allt detta kom narkosläkaren och satte i epiduralen. Kan säga att det är nog det mest smärtsamma jag någonsin har gjort i mitt liv. Men när slangen väl var inne var det rena drömmen! Efter flera dagars smärta fick jag äntligen lite andrum och kunde sova en stund utan att ha konstant ont.

Då droppet varit igång i flera timmar och jag öppnat mig till nio centimeter började jag stänga mig igen då kroppen helt enkelt inte orkade längre. Då hade jag varit igång med värkarna i fem dygn. Livmodern var trött och likaså jag och Mattias. Kallade in barnmorskan och bad att få prata med läkaren om att eventuellt snittas istället då det kändes jet omöjligt att orka en sekund till. Efter många om och men hämtade hon läkaren som höll med mig och Mattias om att det inte skulle gå att föda vaginalt även om jag öppnade upp mig helt då min kropp helt enkelt inte skulle orka mer. Så äntligen efter 110 timmars värkarbete beslutades det att det skulle bli ett akut kejsarsnitt. Vår prinsessa skulle få äntligen komma ut!!

Dock så kan jag säga att jag nog aldrig varit så ledsen eller känt mig så misslyckad som när beslutet hade tagits. Jag var ledsen på mig själv för att jag inte orkat mer och Läkarna som dragit ut på hela förlossningen för att dom helt enkelt hade för mycket att göra då de tagit in alldeles för mycket patienter till förlossningen. Nu i efterhand har jag förstått och fått det förklarat för mig att allt hade kunnat sett annorlunda ut om bara barnmorskorna och läkarna följt det riktlinjer och regler som det ska jobba efter. Istället drog de ut på allt för att det fanns för mycket att göra men för lite personal. 

Men men.. Vid kvart över fyra kördes vi ner till operationssalen och 17.02 föddes den finaste tjejen i hela världen. När vi hörde henne skrika för första gången precis när det tagit ut henne så gick det inte att hålla tillbaka tårarna. Hon är så perfekt, så liten och så underbar! Mattias fick följa med och torka av henne och klippa navelsträngen innan han och vår lilla skatt kunde sätta sig bredvid mig medans dom sydde ihop mig igen. Därefter fick jag köras ner på uppvak då man blir helt groggy av alla droger man får under operationen. Så Mattias fick ta hand om vår lilla tjej under tiden. 

Jag låg på uppvaket i ca två timmar men för mig kändes det som kanske två minuter. Jag var så borta och hade noll tidsuppfattning. Men när jag började kvickna till lite kom mina två hjärtan ner och jag fick äntligen hålla i min lilla tjej. Hon var så fin och så liten. Just där och då blev alla timmars kämpande värt det! Hur skulle det inte vara det när hon låg där i lina armar. Min lilla tjej som har sprattlat runt i min mage i nio månader. 

Utan Mattias hade jag inte klarat alla timmarna av smärta. Han kanske tror att han inte gjorde så mycket och jag vet att han kände sig lite hjälplös när jag låg där och hade ont. Men jag vill att du ska veta älskling att det hjälpte att bara ha dig nära. Att du hjälpte mig igenom varenda värk, att du tröstade mig när allt blev för mycket, att du gav mig kraft att orka mer än vad jag trodde var möjligt och att du har så bra hand om vår fina lilla tjej! Älskar er båda så otroligt mycket!!

 Idag kan jag med all säkerhet säga att hon är det bästa jag någonsin gjort. Hon är det bästa av mig och det bästa av Mattias. Visst kan hon vara jobbig ibland när hon har sina perioder. Men när hon tittar upp på mig med sina blåa ögon så smälter mitt hjärta..

Visst mår jag fortfarande dåligt när jag tänker tillbaka på förlossningen eller snarare det första två timmarna som jag fick ligga i ett sketet rum istället för att vara med min lilla familj. Att folk sen ska påminna mig om att jag inte fick vara med dom de första två timmarna eller att folk ska tycka och tänka så mycket om att vi inte uppdaterade om vad som hände varenda sekund av förlossningen... Ja alltså faktiskt så hade vi noll tidsuppfattning när vi väl var där och gällande det första timmarna.. Det var ändå jag och Mattias som var med när hon föddes. Vi fick pussa och hålla henne.. Höra hennes första skrik och se henne öppna ögonen och se världen för första gången. Så vet ni folk lamslogs vad dom vill men det är ändå vi två som var med och ingen annan och det kan ingen ens försöka ta ifrån oss. Det var en lång väntan men tillslut fick vi  en frisk liten dotter som är den finaste i världen! 

Longing..

Sitter här hemma och kommer på mig själv med att försvinna bort i tankarna och drömmarnas värld. Jag kommer på mig själv med att längta.. Längta mer än jag någonsin gjort förut! Vill att vår lilla skatt ska komma nu! Helt sjukt egentligen att hela min graviditet passerat så jäklans, men nu i slutspurten känns varje timme som en evighet. Kanske är det för att man inte vet när hon behagar att titta ut :) Själv tycker jag att det borde ske nu med en gång. Vill hålla vår lilla skatt, få se hur hon ser ut, lära känna henne.. Ja helt enkelt bara få älska henne och att vår lilla familj på två ska bli tre.


Har fram tills nu varit riktigt rädd för förlossningen. Men nu tar längtan över rädslan och jag vill bara att allt ska börja! Undra om man kommer sakna att vara gravid. För hur mycket magen än är i vägen så är det rätt mysigt att veta att hon finns där inne.. Så nära! Känna hennes sparkar och hickande. Tänka på hur hon kommer att se ut, vara och vem hon kommer att bli! Hon kommer att vara så älskad och efterlängtad!! Ja vet att både jag och Mattias kommer att göra allt för våran lilla skatt!


Allt negativt som har varit under graviditeten med viktuppgång, halsbränna, svullnad och depression börjar redan nu kännas så värt det! För hur kan det inte vara det?! Vi har skapat ett litet liv tillsammans! Hur häftigt är inte det!!


Nu ska jag lägga mig och vila en stund och sen blir det en promenad i förhoppning att få igång värkarna.

See ya!!

Skärtorsdag och umgänge med mina favoriter..

Ligger här i sängen och funderar på om jag ska kliva upp och äta frukost trots den tidiga timmen. Men är för första gången på flera veckor helt utsvulten! Har varit lite dåligt med maten på senaste då bebis tar upp all plats i magen. Men oroa er inte både bebis och magen växer för varje dag som går, så här går det ingen nöd på oss inte! Det är sjukt att det bara är sex räckor kvar till beräknat. Så om max åtta veckor är jag och Mattias föräldrar. Känner mig inte riktigt som någons mamma men det kommer ska ni se. I det ögonblicket jag får hålla i min lilla skatt kommer allt falla sig naturligt.

Annars då! Det är skärtorsdag och detta ska spenderas med mina favoriter Pernilla och Dantefis!! Vi ska åka till Thuns och shoppa lite. Ska bli riktigt trevligt! Ikväll blir det filmmys med Lovely. Ska se The Legend of The Guardians. Tror att den kan vara riktigt bra! Inte allt för djup utan mest kolla och fördröja tiden film.


Annars blir påsken en hel med La familia! På fredag vankas det påskbrunch hemma hos bäst Marko som har lovat att Amerikan pancakes står på menyn! Ska bli så jäkla gott då han gör skitgoda pancakes!!! På lördag blir det bara ms ed Lovely och sen på söndag är det påskmiddag med hela min familj! Kan det bli bättre... Nej tror faktiskt inte det.


Men ni får ha en riktigt trevlig påsk mina vänner! Have it good!

When you think you know...

Ligger här i sängen och filosoferar... Mycket har hänt det senaste veckorna. Magen växer så det knakar och skorpis rör sig mer och sparkarna blir bara kraftfullare. Börjar kännas jobbigare att göra saker nu då magen är i vägen för det mesta. Men nu är det snart bara nio veckor kvar till beräknat så det är ju bara naturligt att magen blir större.

Annars har jag väll mått så där. Visst har jag haft tur med noll illamående, knappt någon ryggvärk eller andra gravidåkommor och viktökningen har varit nästintill minimal. Men det är så mycket annat som kan få en att må dåligt. Satt och pratade med Mattias om det idag och det enda sättet jag kan beskriva det på är att jag har aldrig mått så bra fysiskt som jag gjort under min graviditet... Men samtidigt har jag aldrig mått så dåligt psykiskt heller. Det är kanske ingenting man pratar om.. Graviditetsdepression. Men det är just det jag har lidit av, eller ja fortfarande gör kanske man ska säga.


Visst kanske jag verkar lika glad och pigg som vanligt, men det är jag verkligen inte. Jag har isolerat mig mer och mer på senaste just för att jag inte ens orkar spela glad. De få gånger jag visat öppet att jag varit ledsen eller nere så har jag mest snackat bort det och sagt att det är hormonernas fel. Men egentligen är det så mycket mer än det. Det enda som gör mig glad och får mig att ta mig igenom det jobbiga episoderna är Mattias och att allt det här är värt det i slutändan då vi får träffa vår lilla ängel.


Nu ska ni inte tro att jag är nere dygnet runt konstant.. Men flera gånger i veckan blir det iallafall tårar och isolering här hemma. Det finns så mycket som snurrar runt i huvudet på en när man är nere, att folk behandlar mig på ett annat sätt och ser mig på ett annat sätt nu när jag är gravid, att jag aldrig ska bli mig själv igen att ingen riktigt förstår hur det är att känna som jag gör just i det tillfället fast jag vet att det är många som lider av graviditetsdepression.

Förutom hjärnspöken så är det faktiskt mycket i mitt liv som har förändrats. Jag har verkligen märkt vilka mina riktiga vänner är. Det som hör av sig, frågar hur jag mår och inte suckar när jag pratat om barn och graviditet. Det som verkligen finns där i alla lägen som vill umgås, prata och dela det största som har hänt mig. Det som på riktigt bryr sig! Kan säga att att jag själv blev förvånad när det visade sig vilka dessa människor var och vilka som faktiskt istället tog avstånd. Men det är livet.. Man växer tillsammans och ibland isär.


Sen är det klart att det fortfarande kan göra ont. Speciellt när det är folk som kanske mer än någonsin borde veta till en viss del vad man går igenom. Men alla vet inte det, så kanske man inte kan klandra alla iallafall.


Ne men nu ska jag sova.. Blev ett djupare inlägg än vad jag hade tänkt mig. Delade med mig kanske lite för mycket men ibland behöver man få ur sig saker för att kunna andas lite lättare. Är så tacksam över att jag har min underbara man som står ut med mig fast jag kanske inte är mig själv just nu, och även Lorr som får samtal var och varannan minut dygnet runt och får leka kurator. Sen givetvis min sötaste gudson som alltid sätter ett leende på mina läppar och P som för det mesta kan få mig på gladare tankar. Så ser ni allt är inte bara skit ska ni veta. Nu längtar jag bara tills vår Paddel kommer ut och säger hej!!


Sleep tight!

Life is good..

Godmorgon mina vänner!
Jag ligger här i sängen och bara myser med Lovely! Ganska skönt ändå och ha honom hemma nu :) Man vill ju passa på att njuta av varandras sällskap och göra saker tillsammans bara vi två medans det fortfarande går :) Snart är vi tre och då är bebis prio ett i alla lägen!

Lite konstigt kommer det nog vara i början. Att plötsligt prioritera om allt. Men det kommer nog naturligt så det är inget att stressa över nu. Vi får passa på nu och sen när bebisen är här får vi hitta det små stunderna och ta tillvara på dom också. Känns sjukt att om ca tolv veckor så är jag någons mamma. Längtar så mycket tills vår lilla prinsessa är här.

Måste säga att hittills i min graviditet så har jag fått må oförskämt bra! Har inte mått illa, har inte haft speciellt ont i ryggen som jag bävade och min vanliga huvudvärk är typ borta. Så jäklans skönt!! Dock vet man ju inte hur det sist veckorna blir. Kanske får jag allt på en gång. Får hålla tummarna på att allt fortsätter lika smidigt. Dock börjar jag känna mig lite nr otymplig. Magen har växt en heldel och är lite i vägen när man ska exempelvis resa sig ur soffan eller knyta skorna. Men det är er bra tecken på att skorpan växer till sig därinne!

Ne men nu ska jag äta frukost som min älskade man gjort iordning till mig. See ya!!

When you cant sleep..

Ligger här i soffan sedan några timmar tillbaka. Är skit trött men kan för mitt liv inte somna. Har sovit till och från under natten och vid fem var det bara att ge upp. Konstigt egentligen hur det kan vara så svårt att somna när man känner dig så otroligt trött!

Gårdagen var full rulle hela dagen. Var på Danderyd för att kolla runt på förlossningen och för att göra upp en förlossningsplan. Kändes riktigt skönt då jag är lite smått stressad över hur fort min graviditet har gått. Men efter lite planering och nu när jag känner mig mer insatt så känns det bättre. Svårt det där att inse att hur mycket kontrollfreak du än är, så finns det vissa saker du inte kan kontrollera.. Bebisen bryr sig inte om planer och datum utan kommer ut när den känner sig redo. Längtar verkligen ihjäl mig tills jag får hålla vår lilla sötnos för första gången!!

Efter läkaren åkte vi och köpte ett babygym som jag förälskat mig i från Mamas and Papas. Det är så fint och jag tror verkligen att Paddeln kommer att gilla den :)

Därefter blev det långpromenad med två av mina favoriter Mattias och Loretto. Roligt skönt att vara ute i solen och bara prata och skratta! Påvägen hem gick jag och M förbi Ica och köpte hem allt till födelsedagsmiddagen. Det blev Skagentoast på Levain bröd till förrätt. Lövbiffsrullader fyllda med crème bonjour vitlök, Potatisgratäng och mozzarella och tomatsallad med Basilikaolja på till varmrätt och efterrätten blev hemmagjord tårta som Sandra och Jimmy kom förbi och överraskade Lovely med! Så tror att han fick en riktigt bra födelsedag!!

Resten av kvällen spenderades i sängen då ryggen och magen spände en hel för då jag knappt suttit ner en sekund på hela dagen.

Men nu blir det mysfrukost med Lovely om jag lyckas få upp honom :) See ya!!

Happy B-Day Lovely!!!

Idag fyller mitt hjärta 30år!! Grattis älskling älskar dig och Paddeln mest av allt!

When people exclude you...

Jag har alltid varit en människa som tycker att ju fler man är när man umgås, desto roligare blir det. Jag har alltid bjudit in alla mina vänner till umgänge och har bara tyckt att det är roligt när alla är vänner med alla. Det gör ju mitt liv enklare också då man kan träffas allihop istället för att ha olika klickar som inte kan umgås med varandra. Kanske är det bara jag som tycker att ju fler vi är desto bättre. För att när ens vänner som man känt väldigt länge lärt känna varandra då kan man helt plötsligt börja exkludera. Jag menar inte att alla måste vara som mig och bjuda in jämt. Men att aldrig bjuda in och även mygla om filmkvällar och liknade är bara fult.

Visst spelar mina hormoner in i det hela då jag blivit känsligare, men Mattias är inte gravid och ändå håller han med så då är jag inte helt knäpp! Men om folk tycker att three is a crowd då tar jag bort mig själv från ekvationen. Har faktiskt ingen lust eller ork att lägga på folk som inte tycker att jag är värd att lägga tid på.

Trodde att allt skulle bli ännu bättre då man hade folk att dela vissa saker med men istället har jag insett att det kanske bara var jag som tyckte det. Så istället tänker jag fokusera på paddeln, Mattias och folk som faktiskt vill vara i mitt liv!

Slut på att vara ledsen över sånt man inte kan rå för eller förändra. Så nu blir det filmmys med Lovely och imorgon blir det middag med några av det bästa!

Sleep tight!

More than halfway..

Sitter här i köket och väntar på att sconsen i ugnen ska bli klara! Känns lite som helg! Men det blir lite så när Mattias är hemma på en vardag. Me like it!

Annars har jag inte haft för mig så mycket. Håller på att förbereder för fullt inför paddelns födelse. Gillar ju inte att vara ute i sista minuten så allt som kan fixas och handlas i förväg vill jag ha klart. Men nu har vi spjällsängen, vagnen, babyskyddet, babygungan, en hel del kläder och annat klart. Sen har vi en hel del som snart är klart! Så om bara femton veckor är vår prinsessa beräknad! Känns lite surrealistiskt att vi ska bli någons föräldrar. Att den lilla krabaten som rör sig för fullt i magen är något vi skapat tillsammans..

Så jag lever här i min Happy bubble där det flesta tankarna är kring Paddeln och allt som komma skall. Jag har blivit så mycket lugnare och harmonisk under min graviditet. Visst är jag överkänslig också men mesta dels är jag bara nöjd med allt runtomkring mig!

Så nu börjar vi räkna ner. Femton veckor kvar!!

When life is good...

Vet inte om jag skulle kunna vara nöjdare med livet för tillfället. Jag har Mattias i mitt liv som står ut med alla dessa humörsvängningar och paddeln som lever rövare och sparkar både mig och M när han ligger med huvudet på magen :) även om det kan göra lite ont ibland så känns det bra att veta att hon är en pigg liten tjej redan nu.

Sen har jag min familj, vänner och min underbara gudson som förgyller mins dagar. Så nej hörni livet är rätt bra just nu!

Vi hittade en bil häromdagen som vi gillade. Det blev en Volvo V50 som vi hämtade på Volvo redan igår. Så jäklans skönt att ha egen bil och slippa vara beroende av andra. Nu kan vi dra iväg när vi vill och det är riktigt skönt. Vi kan även börja övningsköra på allvar nu när man kan köra varje kväll om vi så vill!

Nyår firades med goda vänner. Blev ganska lugnt vilket jag tycker är rätt skönt nu när jag är tröttare och inte dricker. Mm det blev många skratt, god mat, och det bästa sällskapet!

Annars har jag nog inte lyckats göra så mycket produktivt under dessa dagar. Mattias har semester så vi har passat på att bara umgås och njuta av varandras sällskap. Gillar verkligen när M är hemma på dagarna. Men på måndag börjar rutinerna igen. Blir lite tråkigt men någon måste ju jobba i familjen :)

Häromdagen kom jag på att nu är det minsann bara 18 veckor kvar. Fick lite smått panik då det känns som att allt inte är inhandlat inför Paddelns födelse. Men Mattias lugnade mig med att det inte är hela världen så länge vi har det nödvändigaste såsom vagn, spjällsäng, blöjor, lite kläder, skötbädd, babyskyddet, osv. Som det kontrollfreak jag är ska jag ändå försöka hinna med att köpa allt som kan tänkas behövas :)

Ne mina vänner nu ska jag nog gå och ta en macka och sen ska jag försöka sova.

See ya!

Carhunting and some qualitytimes...

Dags att kliva upp och börja den här lördagen! Idag blir det biljakt igen. Vå spenderade hela gårdagen med att åka runt och kolla bilar. Bästa bilen enligt mig var Audi A4 S-line quattro medans Mattias kärade ner sig i en Audi A6 S-line quattro. Dock har vi tagit det vuxna beslutet att även om dessa bilar ligger i prisklassen vi tänkt oss så är det mer ekonomiskt att köra på en Volvo v50. Det kostar inte lika mycket i försäkring, skatt, reparation och så vidare. Så förmodligen blir det till att köpa bilen idag om vi kan enas om färg och lite annat. I slutändan så ska den ju vara skön att köra också så tror att mina krav om utseende får gå i andra hand.

Annars spenderades gårdagskvällen med Sabina och Perra. Vi käkade lite middag och satt sen och pratade om allt mellan himmel och jord. Riktigt skön avslutning på en lång dag.

Ikväll ska vi eventuellt hem till Thomas och Linnea och umgås. Det var riktigt längesedan vi träffade dom så det kommer bli riktigt kul. Älskar verkligen när Mattias har semester. Det blir så mycket mer gjort när vi är två som stökar runt och får saker ur vägen. Så sen finns det masa tid för umgänge med vänner och egentid för oss två.

Har hunnit med en massa kvalitets tid med både varandra och vännerna då vi har varit på Ullriksdals slottsträdgård och ätit frukost, åkt runt och kollat bilar, shoppat en del, ätit lunch och bara myst tillsammans, Ikea med Sabina och Perra, spelkväll hemma hos Pernilla och Niklas där även Sandra och Jimmy joinade, middag igår och snart är det nyår som ska firas med några av det bästa!

Men nu blev det lite stressigt här då vi ska iväg alldeles strax och jag knappt tagit mig ur sängen. Have it good!!!

I am having myself a pretty good christmas!

Ligger här i sängen och myser med Lovely och har precis fått frukost på sängen som intas med Narnia i bakgrunden. Är så där mysigt trött och känner mig nöjd med min värld just nu. Paddeln sprattlar runt lite för att visa att hon också är med och ingenting skulle kunna få den här morgonen att bli bättre!

Gårdagens julfirande var toppen. Vi klädde grannen tillsammans hemma hos mamma och pappa och därefter hjälpte jag mamma med maten och bara myste med familjen! Dock missade jag Kalle men Lovely har lovat mig att vi kan se det idag. Vet att det inte är samma sak men älskar ju Kalle! Maten var lika god som vanligt då mammas mat slår det mesta! Försökte äta med måtta men säg någon som kan det på julafton :) Runt sex joinade Lovely och då var det dags för julklappsöppning.

Fick mycket fint! Smink, presentkort, böcker, bodybutter från Mama Bee som jag bara älskar, mormors stickade raggsockor och vantar, halsduk, doft ljus, Shakespeares samlade verk och kanske det bästa av allt.. Ett dubbelsängstäcke som är rör underbart! Känns som att sova med ett fluffigt moln över oss!

Paddeln fick också en hel del fint. En jätte gullig rosa nappflaska med giraffer, hakklapp, jättefin klänning med matchande strumpor från Mattias mamma och moster, jätte fin rosamönstrad body från Dantefis, gudmor och Niklas och sen fick vi ett jätte fint set från min moster. Mamma och pappa hade också en julklapp till paddeln men den har vi inte öppnat än då det skulle vara i julstrumpan som vi får på juldagen. Så får se vad som gömmer sig i det paketet.

Idag blir det fika hemma hos svärmor och sen bara mys med älskade Lovely!!

Merry Christmas!!