Sleeping time for me..

Ligger här i sängen och känner hur tröttheten verkligen har ett fast tag om min kropp. Är så otroligt trött och seg.. Dock inte bakis som tur är! Slutade dricka rätt tidigt för att jag verkligen inte orkade med en bakis söndag då jag har mycket att göra under veckan och vill börja utvilad!

Har mest legat i soffan hela dagen med Maria och Jocke. Vi såg på Livvakterna, satt och pratade om gårdagens bravader och mycket annat. Det har verkligen varit så skönt att bara ligga och göra absolut ingenting i goda vänners sällskap.

Men nu är det dags att tacka för den här helgen och börja om på ny vecka imorgon. Vill verkligen inte att veckan ska gå fort då jag inte ser framemot fredag. Eller egentligen är känslorna blandade då jag givetvis vill få det här ur världen, och jag vet att hur läkarna en bestämmer sig för att göra så kommer det att bli mycket bättre än vad det är nu.

Men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på allt som kan gå fel... Hur ont det kommer att göra och hur handikappad jag kommer att känna mig efter flera dagar efter operationen. Samtidigt försöker jag att intala mig själv att.. Vad gör några dagar när det gäller resten av mitt liv?!

Inte lätt det här med rädsla! Hur blir man kvitt den?

Det är så lätt för andra människor att skratta åt dig för något du är rädd för. Men alla är vi rädda för olika saker och bara för att du inte tycker att det är något att vara rädd för betyder det inte att jag inte får känna så.

Alla har vi olika fobier och rädslor och alla är dom lika mycket verkliga i våra liv.
Så säg inte till mig att det inte är något att vara rädd för.. det är inte du som ska ligga där på operationsbordet och bli uppskuren och stucken med en massa nålar.

Med dessa ord lämnar jag er och säger godnatt!