Some time alone isn't always what you need..

Ligger här i sängen och väntar på att älsklingen ska komma hem. Har varit riktigt trist att bara ligga i soffan hela dagen med ett bultande huvud. Men nu känns huvudet mycket bättre så det blev en pratstund med Maria ute i kylan. Tanken var vell typ att vi skulle röka i fem minuter och sen gå in men vi fastnade där på trappan och pratade i över en timme. Riktigt skönt då vi faktiskt egentligen inte har pratat alltså pratat ordentligt på länge. Har inte tänkt på hur mycket jag saknat det förens idag.

Men nu ligger jag här i min ensamhet. Har duschat, tänt ljus i hela lägenheten och ska sätta igång Stepmom och vänta på att Mattias ska komma hem. Konstigt att jag som alltid har varit en ensamvarg, helt plötsligt inte klarar av att vara själv. Vad hände?! Men det som är ännu konstigare är att även om jag inte orkar träffa någon och vill vara för mig själv så vill jag ändå vara med honom. Han räknas in i ensamheten. Fast jag sitter med datan och kollar på mina serier så känns det ändå bättre att veta att han finns här nära mig. Han är syret jag andas, ljuset som lyser upp min dag, värmen som håller mig trygg och varm nätterna igenom. Älskar honom så otroligt mycket!

Ne nu blev det väldigt djupt helt plötsligt. Dags att säga godnatt och hoppas på en ännu bättre dag imorgon!

Sleep tight everyone!