Känner mig lite bättre nu, både sjukdoms mässigt (tror duschen hjälpte till) och känslomässigt. Har sådana underbara vänner som verkligen ställer upp när man mår som sämst.
Pratade med Bello en lång stund i telefon och hon visste utan att jag behövde säga speciellt mycket hur jobbigt allt har känts idag. Lorr och ja har ringt varandra stup i kvarten, vi har kanske inte sagt något viktigt men ändå har det fått oss båda att må bättre. Anncha försäkrade mig att det bara var att ringa om det var nått, så söt.
Sen har vi älskade P, hade det inte varit för henne hade jag nog legat hela kvällen gömd under täcket och gråtit i min ensamhet. Men hon körde hit med en av våra favorit filmer och muntrade upp mig.
Så kvällen blev inte så hemsk ändå! Och morgondagen kommer att bli ännu bättre då de ska firas att min kära M fyller år! Hoppas jag mår bättre imorn bara, ingen feber eller frossa orkar jag med imorn kväll..
0 Era tankar:
Skicka en kommentar