Life on the outside..

Då är man hemkommen och fan vad ont det gjorde. Inte konstigt att jag nästan svimmade igår. Så nu blir det vila hela dagen, inget jobb för Caro då jag tog ut mig själv alldeles för mycket igår. Men det är svårt att komma ihåg att jag inte kan göra vissa saker som jag normalt sett gör utan några som helst problem.

Så nerbäddad i sängen, smärtstillanden brevid mig och ett avsnitt av Grey's Anatomy. Bättre kan det nog inte bli denna fredag. Senare ska jag träffa den underbaraste om jag inte har allt för ont och därefter blir det tidigt i säng då jag börjar halv åtta imorgon bitti.

Ibland är det skönt att inte vara mitt i smeten, att vara lite vid sidan av och istället observera och inte behöva göra så mycket mer. Men med för mycket av den varan känner jag mig nu istället helt utanför. Vet vad jag orkar med och blir jag trött eller får jag ont då säger jag ifrån men fram tills dess måste ni låta mig bestämma mina egna gränser. För alla gränser som sätts upp av andra gör bara att jag känner mig mer utanför, mer oönskad.

Orden ovanför är inget personligt mot någon utan lite känslor som behövde komma ut. Så ta inte åt er och förstora inte upp allt. Det är vad det är, känslor från en isolerad själ..