When drowning is a fact..

Att en dag kan förändra så mycket.. Att på bara några timmar gå från total lycka ner till totalt mörker.. Idag kan jag säga att jag vet hur det känns...

Skulle vilja vara tre år igen.. Kunna krypa upp i ditt knä och kunna tro dig när du säger att allt kommer att ordna sig.. Att allt kommer att bli bra...

Men nu är jag inte tre år, jag tror inte längre på sagor, på det vita lögnerna som ett barn kan tro på. Verkligheten ser annorlunda ut och just idag ser den inte så ljus ut..

Du har alltid varit Stålmannen! Den som skulle skydda oss om någon eller något ville oss illa. Du har alltid varit oförstördbar.. ända fram till idag..

Måste tänka positivt, tänka att allt kommer att bli bra.. Att det inte är så hemskt som min fantasi har målat upp det till att vara. Men det är inte lika lätt i praktiken.

Hade en lång pratstund med Mattias som faktiskt fick mig att glömma för en stund.. Han har den effekten på mig, han kan få mig att glömma om jag är ledsen eller sur iallafall för en stun, vilket just idag var riktigt skönt. Han frågade inte mer en nödvändigt och lät mig byta samtalsämne utan att fortsätta ställa fler frågor då han förstod att jag inte ville prata mer om det..

Givetvis har vännerna också varit ett stöd.. Även om det bara har varit korta samtal så betyder det fortfarande lika mycket..